20 september
Helg äntligen, fantastiskt.
Men nu råkar det vara så att klockan är halv åtta på en lördag morgon och det här är faktiskt bästa stunden på dagen. Ensam vaken och ändå pigg trots att jag inte sovit allt för mycket i natt. Vi är nu på väg ut till Toves land på Rödlöga. För att mysa, ha på oss raggsockor och umgås. Det är nästan för bra för att vara sant. Eftersom gårdagen hade med sig så fint väder så får vi väl hoppas på att denna dag också fixar det och att vi får mysigaste helgen på länge.
Det är en lång båtfärd, fyra timmar. Men det kan man lätt klara av när man är några stycken, det kommer förmodligen att bli jättetrevligt. Trots detta så är jag faktiskt lite små nervös, eller så är jag bara pirrigt förväntansfull. Barnet vaknar igen, som så många andra dagar.
Igår firade vi Elin med fiskdam, priattårta a la Hilena, skattjakt, godispåsar och kvinnor. Senare kom Alexis och vart mitt sovsällskap. Jag somnade efter tio minuter film för att jag var så galet trött och har sen vaknat nästan en gång i timmen för att vara säker på att jag inte försov mig till båten som ska gå klockan nio. Tidigt tidigt, men desto mysigare.
puss
Men nu råkar det vara så att klockan är halv åtta på en lördag morgon och det här är faktiskt bästa stunden på dagen. Ensam vaken och ändå pigg trots att jag inte sovit allt för mycket i natt. Vi är nu på väg ut till Toves land på Rödlöga. För att mysa, ha på oss raggsockor och umgås. Det är nästan för bra för att vara sant. Eftersom gårdagen hade med sig så fint väder så får vi väl hoppas på att denna dag också fixar det och att vi får mysigaste helgen på länge.
Det är en lång båtfärd, fyra timmar. Men det kan man lätt klara av när man är några stycken, det kommer förmodligen att bli jättetrevligt. Trots detta så är jag faktiskt lite små nervös, eller så är jag bara pirrigt förväntansfull. Barnet vaknar igen, som så många andra dagar.
Igår firade vi Elin med fiskdam, priattårta a la Hilena, skattjakt, godispåsar och kvinnor. Senare kom Alexis och vart mitt sovsällskap. Jag somnade efter tio minuter film för att jag var så galet trött och har sen vaknat nästan en gång i timmen för att vara säker på att jag inte försov mig till båten som ska gå klockan nio. Tidigt tidigt, men desto mysigare.
puss
16 september
I min klass går det 21 människor. Det råkar vara så att alla har ganska stark vilja. Sen så råkar det också vara så att alla vill synas till vilket pris som helst, det kanske är det som har fört oss samman i en sånn här klass. Men ändå så måste jag tycka att det är ganska intressant hur det kunde bli såhär.
Förut så var jag ju ganska ensam om att vara den personligheten, men när jag nu hamnat med 20 st likadana så kan jag tänka mig att det går överstyr ganska ofta. Efter klockan två, när man inte gjort annat än varit i skolan hela dagen så börjar det kännas. Det som verkligen inte är kul är helt plötsligt hysteriskt. Det man tidigare inte kännt känns plötsligt så himla mycket.
Vi vill alla synas och få våran vilja igenom. Men trots det så säger jag inte att det inte fungerar, för det gör det. I alla fall i våra ögon. Koncerationen kanske inte är den högsta när klockan närmar sig fyra och vi inser att vi måste räkna matte i en halvtimme till. Det alla vill är att åka hem, få mat, men ändå så vill man vara tillsammans, för jag är en sentimental brud.
Ändå så säger jag att vi är hyffsat bra.
puss
Förut så var jag ju ganska ensam om att vara den personligheten, men när jag nu hamnat med 20 st likadana så kan jag tänka mig att det går överstyr ganska ofta. Efter klockan två, när man inte gjort annat än varit i skolan hela dagen så börjar det kännas. Det som verkligen inte är kul är helt plötsligt hysteriskt. Det man tidigare inte kännt känns plötsligt så himla mycket.
Vi vill alla synas och få våran vilja igenom. Men trots det så säger jag inte att det inte fungerar, för det gör det. I alla fall i våra ögon. Koncerationen kanske inte är den högsta när klockan närmar sig fyra och vi inser att vi måste räkna matte i en halvtimme till. Det alla vill är att åka hem, få mat, men ändå så vill man vara tillsammans, för jag är en sentimental brud.
Ändå så säger jag att vi är hyffsat bra.
puss
14 september
Idag är dagen då två av mina viktigaste människor föddes.
Grattis Linn och Alexis.
Tänk att dom föddes på samma dag men med två års mellanrum. Fantastiskt mycket grattis och all min kärlek.
Helgen har varit så lugn som den borde vara under terminerna. Så att man somnar tidigt, eller bara tittar på film och går promnader en hel söndag. Men ja, det kommer ju mer och helgen är inte slut än. Ännu kan mycket hända och jag är en hyffsat glad tjej i mina bästa år.
Återigen grattis.
Nu ska jag och storhandla med far.
Grattis Linn och Alexis.
Tänk att dom föddes på samma dag men med två års mellanrum. Fantastiskt mycket grattis och all min kärlek.
Helgen har varit så lugn som den borde vara under terminerna. Så att man somnar tidigt, eller bara tittar på film och går promnader en hel söndag. Men ja, det kommer ju mer och helgen är inte slut än. Ännu kan mycket hända och jag är en hyffsat glad tjej i mina bästa år.
Återigen grattis.
Nu ska jag och storhandla med far.
11 september
Du vet, som när man bara hakar sig, kommer liksom inte vidare. Utan står fast och tänker på varenda rörerlse, varje andetag och all tänkeverksamhet går åt att agera, försöka och upprepa sig. Man står bara fast, stilla och kan inte röra sig. Vet liksom inte hur man ska göra, utan försöker bara precis hela tiden.
Jag hade så himla många bra saker att säga, men jag fick inte ur mig dom.
Återigen.
Jag hade så himla många bra saker att säga, men jag fick inte ur mig dom.
Återigen.
5 september
Jag undrar vad människor i förorten tror när dom går förbi ett gäng tonåringar som inte kan hålla händerna borta från varandra, som kan hoppa så högt att dom kan göra allting, som också kan vika sig dubbla och röra sig precis hur som helst. Förmodligen så blir dom nog ganska avundsjuka, på att vi har så fantastiskt mycket.
När jag ser den bilden så fylls jag av lycka, fast jag är å andra sidan en ganska blödig flicka i mina bästa dagar.
Vi gjorde en föreställning som var bland det barnsligaste som jag någonsin sett. Vilka förverkligar alla barns drömmar genom att totalt kleta in sig i ketchup och rulla runt på varandra med plastfolie runt huvudet. Jag kan tänka mig att det var bland det bästa vi gjort, fram tills jag skulle på med balettskorna och mina fötter var helt kladdiga. Då hade jag inte ett lika stort fnittrigt leende på läpparna som tidigare.
Vi gjorde även en scen där Johannes skulle utföra sina behov. Ganska stort dessutom. Så under repetitionerna så tog han helt enkelt i så mycket så han tuppade av. Ingen förstog vad som hade hänt förens han hade slagit huvudet hårt i golvet och frågade vart han var. Det var så att vi nästan aldrig skulle kunna sluta skratta.
När vi sedan sitter uppradade och ska se denna scen första gången så kunde ingen hålla sig för skratt. Trots att vi verkligen var tvugna att skärpa oss för att kunna öva den så gick det inte. Skrattet kom bara bubblande från magen och gick inte att stoppa, inte någonstans.
Ju mer man skrattar och gråter desto mer kommer man på om sig själv. Det gäller att inte ta allting så himla allvarligt, allt blir fint tillslut. I applådtacket så är det värt det, all slit och allt bråk. Det tar ut alla känslor och man kan bara vara fantastiskt lycklig över att stå där med getingar runt sig insmetad i ketchup. Jag har en vag känsla av att jag har en hämnd på Martin för att fullkomligt ha dränkt mig hel. Just i den stunden till min förtjusning, efteråt när jag hade ketchup bakom örat trots en dusch så var det inte riktigt lika fint.
Ettorna kan inte så mycket tekniskt, men oj va dom kan dansa. Och det är ju en bedrift det också, att kunna göra en underbar föreställning trots inga som helst förkunskaper, fantastiskt är ordet.
Jag är en sentimental och blödig människa som gråter till akroscener, det borde man inte göra. Men det vackraste som finns är kunskap. Det är nog därför som jag varje dag kommer på att jag går i Svergies snyggaste klass.
När jag ser den bilden så fylls jag av lycka, fast jag är å andra sidan en ganska blödig flicka i mina bästa dagar.
Vi gjorde en föreställning som var bland det barnsligaste som jag någonsin sett. Vilka förverkligar alla barns drömmar genom att totalt kleta in sig i ketchup och rulla runt på varandra med plastfolie runt huvudet. Jag kan tänka mig att det var bland det bästa vi gjort, fram tills jag skulle på med balettskorna och mina fötter var helt kladdiga. Då hade jag inte ett lika stort fnittrigt leende på läpparna som tidigare.
Vi gjorde även en scen där Johannes skulle utföra sina behov. Ganska stort dessutom. Så under repetitionerna så tog han helt enkelt i så mycket så han tuppade av. Ingen förstog vad som hade hänt förens han hade slagit huvudet hårt i golvet och frågade vart han var. Det var så att vi nästan aldrig skulle kunna sluta skratta.
När vi sedan sitter uppradade och ska se denna scen första gången så kunde ingen hålla sig för skratt. Trots att vi verkligen var tvugna att skärpa oss för att kunna öva den så gick det inte. Skrattet kom bara bubblande från magen och gick inte att stoppa, inte någonstans.
Ju mer man skrattar och gråter desto mer kommer man på om sig själv. Det gäller att inte ta allting så himla allvarligt, allt blir fint tillslut. I applådtacket så är det värt det, all slit och allt bråk. Det tar ut alla känslor och man kan bara vara fantastiskt lycklig över att stå där med getingar runt sig insmetad i ketchup. Jag har en vag känsla av att jag har en hämnd på Martin för att fullkomligt ha dränkt mig hel. Just i den stunden till min förtjusning, efteråt när jag hade ketchup bakom örat trots en dusch så var det inte riktigt lika fint.
Ettorna kan inte så mycket tekniskt, men oj va dom kan dansa. Och det är ju en bedrift det också, att kunna göra en underbar föreställning trots inga som helst förkunskaper, fantastiskt är ordet.
Jag är en sentimental och blödig människa som gråter till akroscener, det borde man inte göra. Men det vackraste som finns är kunskap. Det är nog därför som jag varje dag kommer på att jag går i Svergies snyggaste klass.
4 september
Kanske ett smärre psykbryt, kanske på gränsen till för mycket press.
Fantastiskt efter två veckor i skolan.
Men trots allt så är den en extraordinär vecka som man sen minns som en av dom roligaste, även fast man mådde kasst just då. Denna gång beror det inte på att jag inte klarar av våran närhet, utan snarare att jag inte klarar av bristen på det. Eller så råkar det bara vara så att jag är sjuk och krasslig och kan inte göra någonting åt det alls. Man måste fortsätta trots att man inte orkar, fast bara en dag till. Sen är den här veckan över.
Jag kanske kommer att sakna den trots allt.
puss.
Det vart ändå en fantastiskt fin dag tillslut.
Det var som när skrattet bara kommer ut genom näsan och ingen kan låta bli att le.
När vi alla satt på en rad och dog av skratt, trots att vi verkligen inte kunde skratta för det förstörde koncentrationen.
Jag är sämst på att hålla masken och jag kreverade sakta men säkert.
Vi hade till och med en spegel framför oss och jag såg hur alla varenda en skrattade lika mycket som jag.
Jag råkar ha en fantastiskt snygg klass.
Moa tog mig med hem till sig efter repetitionerna och bjöd mig på te. Det var fantastiskt mysig kvalitétstid och jag älskar att vara med Moa.
Imorgon är en ny dag med nya prövningar.
Jag ser faktiskt fram emot det.
puss igen.
Fantastiskt efter två veckor i skolan.
Men trots allt så är den en extraordinär vecka som man sen minns som en av dom roligaste, även fast man mådde kasst just då. Denna gång beror det inte på att jag inte klarar av våran närhet, utan snarare att jag inte klarar av bristen på det. Eller så råkar det bara vara så att jag är sjuk och krasslig och kan inte göra någonting åt det alls. Man måste fortsätta trots att man inte orkar, fast bara en dag till. Sen är den här veckan över.
Jag kanske kommer att sakna den trots allt.
puss.
Det vart ändå en fantastiskt fin dag tillslut.
Det var som när skrattet bara kommer ut genom näsan och ingen kan låta bli att le.
När vi alla satt på en rad och dog av skratt, trots att vi verkligen inte kunde skratta för det förstörde koncentrationen.
Jag är sämst på att hålla masken och jag kreverade sakta men säkert.
Vi hade till och med en spegel framför oss och jag såg hur alla varenda en skrattade lika mycket som jag.
Jag råkar ha en fantastiskt snygg klass.
Moa tog mig med hem till sig efter repetitionerna och bjöd mig på te. Det var fantastiskt mysig kvalitétstid och jag älskar att vara med Moa.
Imorgon är en ny dag med nya prövningar.
Jag ser faktiskt fram emot det.
puss igen.
1 september
Ny vecka, ny månad, inte ett nytt liv. Utan samma gamla fina.
Projekt hela veckan, allt jag kan säga är att jag hatade mina kära klasskamrater i månader efter förra projektet. Jag hoppas att vi kommit varandra så mycket närmare nu att vi ska klara av att stå ut med varandras åsikter och kunna sätta upp en fin föreställning. För ett år sen så sparkade vi så mycket rumpa att alla stod och gapade. Jag har nästan aldrig varit så stolt över oss som då.
Nu är vi ett helt år äldre, två mindre och en mer. Vi har 21 olika viljor och det kommer aldrig att gå bra under processen, men det kommer att vara så värt när man sen står där och har en perfekt fungerande föreställning som ska köras utomhus tillsammans.
Högskolan gör samma uppgift vilket betyder att vi kommer att fp se fyra olika tolkningar av samma förutsättningar på fredag. Tillsammans kan nog EsC07 klara allt. Vi har ju klarat det mesta hittills och kommer att fortsätta med det tills vi växer ifrån varandra, eller nått.
All min kärlek i alla fall.
För nu går vi under jorden i en vecka, kommer tillbaka till helgen.
Verkligheten och festival a la Tove.
love.
Projekt hela veckan, allt jag kan säga är att jag hatade mina kära klasskamrater i månader efter förra projektet. Jag hoppas att vi kommit varandra så mycket närmare nu att vi ska klara av att stå ut med varandras åsikter och kunna sätta upp en fin föreställning. För ett år sen så sparkade vi så mycket rumpa att alla stod och gapade. Jag har nästan aldrig varit så stolt över oss som då.
Nu är vi ett helt år äldre, två mindre och en mer. Vi har 21 olika viljor och det kommer aldrig att gå bra under processen, men det kommer att vara så värt när man sen står där och har en perfekt fungerande föreställning som ska köras utomhus tillsammans.
Högskolan gör samma uppgift vilket betyder att vi kommer att fp se fyra olika tolkningar av samma förutsättningar på fredag. Tillsammans kan nog EsC07 klara allt. Vi har ju klarat det mesta hittills och kommer att fortsätta med det tills vi växer ifrån varandra, eller nått.
All min kärlek i alla fall.
För nu går vi under jorden i en vecka, kommer tillbaka till helgen.
Verkligheten och festival a la Tove.
love.
30 augusti
En nästintill perfekt nollning för våra nu kära ettor. Cirkusfesten var ett faktum och jag kan inte tänka mig bättre folk.
Gilla läget och vara happy för allt man har, man råkar ha för mycket för sitt eget bästa och det är fint.
Jag saknar mina kvinnor som jag ser allt mer sällan, men jag hoppas snart dom kommer hit och äter lite tårta som blev kvar från dagens kalas för Lillebror. Gäster och Linn hela dagen. Efter att ha vaknat upp hos Alexis. Solen har lyst hela dagen och jag har till och med kunnat ligga på mitt golv och myst i solen.
Föresten så ska vi snart till Oman. Åh heliga gudar va fantastiskt.
Puss.
28 augusti
När jag väl har kommit på vart jag tillhör nu så är allt så mycket bättre. När jag har kommit på att jag måste glömma allt gammalt och inse att det inte är nu, utan förut så blev det helt plötsligt så lättare att leva.
Allt är så fint och jag är konstant mycket glad. Jag har en föraning vad det beror på.
Imorgon är det nollning, och som förra året så är jag förkyld, eller på väg att bli i alla fall. Det är något speciellt med nollning. Nu har vi makten, men jag kommer inte klara av att hålla en hård yta utan kommer att vara hysteriskt snäll och bara tycka synd om alla. Men men, min klass klarar det nog i alla fall.
åh puss.
Allt är så fint och jag är konstant mycket glad. Jag har en föraning vad det beror på.
Imorgon är det nollning, och som förra året så är jag förkyld, eller på väg att bli i alla fall. Det är något speciellt med nollning. Nu har vi makten, men jag kommer inte klara av att hålla en hård yta utan kommer att vara hysteriskt snäll och bara tycka synd om alla. Men men, min klass klarar det nog i alla fall.
åh puss.
25 augusti
Nu är klassen hel och fullbordad. Till och med med tillökning. Det är fina tider och dagen har tillbringats helt i Hallen.
Det säger jag inte nej till och jag älskar allt som resar tankarna just nu, och det kan jag säga att cirkus gör. Hannah har lärt mig springa på linan så jag gör inget annat än tränar på det. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, med Hannah som står och peppar och berättar precis vad jag gör för fel. Jag kan vara se plattan på andra sidan och inte ge upp. För det är vid sånna här tillfällen som man bestämmer sig för att inte ge upp.
Man måste prioritera och se frammåt. Ganska långt fram, men jag älskar all hjälp och allt stöd som bara allas närvaro ger. Jag bara älskar att få en kram utan anledning, eller bara för att jag behöver det.
Klassen är återigen återställd.
Det säger jag inte nej till och jag älskar allt som resar tankarna just nu, och det kan jag säga att cirkus gör. Hannah har lärt mig springa på linan så jag gör inget annat än tränar på det. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, med Hannah som står och peppar och berättar precis vad jag gör för fel. Jag kan vara se plattan på andra sidan och inte ge upp. För det är vid sånna här tillfällen som man bestämmer sig för att inte ge upp.
Man måste prioritera och se frammåt. Ganska långt fram, men jag älskar all hjälp och allt stöd som bara allas närvaro ger. Jag bara älskar att få en kram utan anledning, eller bara för att jag behöver det.
Klassen är återigen återställd.
24 augusti
Det kan inte gå bra alla gånger.
Välkommen till himlen älskling.
Välkommen till himlen älskling.
23 augusti
Jag har så ont i mina ben så att jag ser ut som en stadeskjuten kråka när jag går, Sugra har tagit i med hårdhanskarna de första dagarna och jag har någon så otrolig träningsverk som jag inte trodde fanns. Varför är det alltid samma sak i början på terminen. Man trodde man börjat komma igång när man tränat några gånger innan skolan började och hoppades på det bästa, att slippa all verk. Men ändå så slutar det alltid på samma sätt.
Kan dock inte klaga, för vart jag känner på min kropp är musklerna helt hårda och jag får för mig att det är för att dom har växt. Jag börjar i alla fall känna att jag kommer att komma tillbaka trots att man har haft lov kanske allt för länge. Det finna inget finare än att vara tillbaka igen. Ingen tycks ha förändrats speciellt mycket och alla känner sig ganska glada över att vara tillsammans igen. Vi saknar tyvärr Mishan och Johannes fram till nästa vecka. Då blir klassen total igen och allt återgår till normalitet igen.
Ut och springa är tydligen det vi behöver säger mannen med ordet, så det var så det blev. Elise och jag kunde hålla hyffsat lika tempo, hon tar mig en aning men det spårrar bara och hjälper. Skönt efteråt och värt i det långa loppet. Högskolan springer tydligen varje dag nu för tiden. Vältränade är vad vi ska bli, ingenting annat. Jag hoppas på att orka satsa hårdare än förut. Jag har peppen och stödet som känns fint. Ingen bitterhet bara fint.
Vi tar i från tårna och jag grät för att det var så jobbigt, men det är i alla fall jobbigt tillsammans, det är ingen som inte tycker det känns utan alla är på samma nivå. Tar i tills vi nästan spyr för att det är för vårat eget bästa.
Varför gråter jag nästan alltid till partrapets. Det måste vara bland det vackraste jag vet och ser. Förövrigt så kommer nog denna helg bli fin, rehabilitering efter endast tre dagar, yes.
Puss.
Kan dock inte klaga, för vart jag känner på min kropp är musklerna helt hårda och jag får för mig att det är för att dom har växt. Jag börjar i alla fall känna att jag kommer att komma tillbaka trots att man har haft lov kanske allt för länge. Det finna inget finare än att vara tillbaka igen. Ingen tycks ha förändrats speciellt mycket och alla känner sig ganska glada över att vara tillsammans igen. Vi saknar tyvärr Mishan och Johannes fram till nästa vecka. Då blir klassen total igen och allt återgår till normalitet igen.
Ut och springa är tydligen det vi behöver säger mannen med ordet, så det var så det blev. Elise och jag kunde hålla hyffsat lika tempo, hon tar mig en aning men det spårrar bara och hjälper. Skönt efteråt och värt i det långa loppet. Högskolan springer tydligen varje dag nu för tiden. Vältränade är vad vi ska bli, ingenting annat. Jag hoppas på att orka satsa hårdare än förut. Jag har peppen och stödet som känns fint. Ingen bitterhet bara fint.
Vi tar i från tårna och jag grät för att det var så jobbigt, men det är i alla fall jobbigt tillsammans, det är ingen som inte tycker det känns utan alla är på samma nivå. Tar i tills vi nästan spyr för att det är för vårat eget bästa.
Varför gråter jag nästan alltid till partrapets. Det måste vara bland det vackraste jag vet och ser. Förövrigt så kommer nog denna helg bli fin, rehabilitering efter endast tre dagar, yes.
Puss.
19 augusti
När allting bara känns sådär fint och allt jag vill är att ha kvalitétstid och sitta och inte göra någonting alls utan bara vara. Det är så denna dag kommer att spenderas. Plus bio med Elinor, Fia och Elise på kvällen vilket bara kommer att vara ett toppen avslut på detta sommarlov.
Jag är mer peppad än någonsin på att lovet ska ta slut. Jag har Linn vid min sida och Alexis har äntligen tagit sig i kragen och flyttat hit. Det är nästan to good to be true. Jag dör en smula på tanken på dessa två år, det kommer att bli det bästa någonsin, ever, haha.
Igår bjöd Johan mig på födelsedagsfika. Det tyckte jag var en jättefin idé och sällskapet var trevligt som vanligt. Efter några timmar på Blå Lotus så åkte jag ut till Alby och Alexis. Det är helt flippat att helt plötsligt bara kunna ringa och åka dit utan att behöva betala tusen kronor. Tyvärr har han åkt på halsfluss och öroninflammation sådär i början av skolstarten så vi sov bara istället och tittade på Pans Labyrint, fast som sagt så sov vi mest. För jag hade trots allt inte sovit allt för mycket denna natt och det var tillräckligt varmt så jag kunde somna.
Ett under var att jag dessutom kunde somna som en stock i natt och har vänt tillbaka mitt dyng ordentligt igen.
Imorgon vid nio börjar vi, åh puss.
Jag är mer peppad än någonsin på att lovet ska ta slut. Jag har Linn vid min sida och Alexis har äntligen tagit sig i kragen och flyttat hit. Det är nästan to good to be true. Jag dör en smula på tanken på dessa två år, det kommer att bli det bästa någonsin, ever, haha.
Igår bjöd Johan mig på födelsedagsfika. Det tyckte jag var en jättefin idé och sällskapet var trevligt som vanligt. Efter några timmar på Blå Lotus så åkte jag ut till Alby och Alexis. Det är helt flippat att helt plötsligt bara kunna ringa och åka dit utan att behöva betala tusen kronor. Tyvärr har han åkt på halsfluss och öroninflammation sådär i början av skolstarten så vi sov bara istället och tittade på Pans Labyrint, fast som sagt så sov vi mest. För jag hade trots allt inte sovit allt för mycket denna natt och det var tillräckligt varmt så jag kunde somna.
Ett under var att jag dessutom kunde somna som en stock i natt och har vänt tillbaka mitt dyng ordentligt igen.
Imorgon vid nio börjar vi, åh puss.
18 augusti
Fullspäckad helg och äventyr måste jag säga.
Fekkenation of my birthday. Lagomt mycket människor. Vuxen poäng med snittar och fint sällskap. En otroligt vacker tårta och en sång som gjorde mig rörd till tårar. Så otroligt fint och jag blev så glad att alla var där och bara var så underbara. En smärre incident med oinbjudna gäster men det löste sig fint när man har så fagra män i bekantskapskretsen. Kvällen avslutades vid fem med Joel, Jocke, Linn och Elinor i min säng och tittade på vänner. Med Lisa sovandes på golvet.
Vi städade finare än någonsin men jag fick inte ta del av det eftersom jag åkte iväg till tågstationen och läste i en timme innan Elinor behagade dyka upp. Vi hann precis med tåget, till och med Martin. Vi hade många timmar framför oss innan vi hoppade av i Göteborg. Träffade Tove och kompani och såg en gratis föreställning. Helt plötsligt hade vi missat vårat tåg till Varberg och vi stog utan bostad i Göteborg mitt i natten. Så vi tog en promenad, hoppade över ett staket och tillslut kom vi fram till Martins båt. Helt plötsligt var vi Barnen på Luna och jag har aldrig sovit så gott.
Vaknade vi elva och var otroligt kissnödig. Men fick klara mig tills vi var tillbaka på stationen för frukost på Espresso House. Vi mätte upp dom andra och åkte till Röda stan. Les Colpoteurs. Åh härregud. Det var det vackraste jag sett på länge och Molly var helt fantastisk. Utstålning som jag aldrig någonsin har sett och den vackraste människan jag vet. Hon är från och med nu min allra största idol någonsin.
Jag blev peppad på att sätta igång och träna och snart så börjar skolan igen och det ska bli så otroligt skönt att komma igång igen och bli aktiv och bra. Jag har högst ambitioner och hoppas på att hålla dom.
Vi åkte nattbussen hem och jag har sovit fint i några timmar och är nu för pigg för att sova lite till.
Fin helg förövrigt.
12 augusti
Ytterst glad igen. Fekkenation invation och glada miner.
Winnerbäck var grejen och tack för en underbar dag. Jag vart glad och allt var fint, förutom vädret. Men det är nästan det man får räkna med nu för tiden.
Jag har på senaste tiden hunnit bli frisk och haft middag för kvinnorna i mitt liv. Jag fick så mycket presenter som var så fina att jag stod där med tårara i ögonen och var helt rörd. Det var så fint att dom känner mig så otroligt väl att dom vet exakt allt om mig. Det är sånna grejer som gör att man kommer ihåg hur mycket man tycker om varandra. Den kvällen vart mysig med kakor och bullar och tårtor, samt ett underbart sällskap.
Nu ska jag och titta på dans.
yey.
puss.
6 augusti
Fabulöst lyckat att ha influensa på sin födelsedag.
Happy sweet 17 till mig ändå.
yes.
Men jag är aldrig bitter, nehe.
Happy sweet 17 till mig ändå.
yes.
Men jag är aldrig bitter, nehe.
4 augusti
Jag blir så otroligt lycklig av regn.
Igår vart en fin dag, med lång fika på String med Mira, Tove och Hannah. Det kändes på något sätt som att det behövdes innan skolan börjar igen. Allt som behövdes sägas och upplysas om vart sagt vilket var fint.
Sen avslutades kvällen hos Elin med Emma, Erik, Hilena och Annie. Smågodis och Hilenas allra bästa kaka som jag nästan avlider av. Den är nog faktiskt helt perfekt. Tio av tio, love the girl.
Idag så träffade jag Jocke på tunnelbanan i Bandhagen, oj vad fint det kändes. Han kommer på mitt B-dayparty och vi hann precis säga nästan allt som behövdes innan vi skiljdes. Det måste jag ju erkänna var bra.
Johan träffade jag också på en lunch i Kungsträdgården. Kvalitétstid i några timmar men mycket vettigt sagt, brabra.
Snart fyller jag år.
Puss.
Igår vart en fin dag, med lång fika på String med Mira, Tove och Hannah. Det kändes på något sätt som att det behövdes innan skolan börjar igen. Allt som behövdes sägas och upplysas om vart sagt vilket var fint.
Sen avslutades kvällen hos Elin med Emma, Erik, Hilena och Annie. Smågodis och Hilenas allra bästa kaka som jag nästan avlider av. Den är nog faktiskt helt perfekt. Tio av tio, love the girl.
Idag så träffade jag Jocke på tunnelbanan i Bandhagen, oj vad fint det kändes. Han kommer på mitt B-dayparty och vi hann precis säga nästan allt som behövdes innan vi skiljdes. Det måste jag ju erkänna var bra.
Johan träffade jag också på en lunch i Kungsträdgården. Kvalitétstid i några timmar men mycket vettigt sagt, brabra.
Snart fyller jag år.
Puss.
1 augusti
Som ett litet barn går jag runt i ett litet lyckorus av att snart vara ett helt år äldre. Det är redan augusti och snart börjar skolan igen och jag är äldre än någonsin förut. Det känns bra, för snart kommer Fredrik hem och vi ska baka en massa. Jag kan ju inte precis säga att det inte är ovanligt, men det ska bli trevligt.
Rom var turistigt. Kanske allt för mycket människor som skulle se samma saker som min familj skulle se, det slutar en aning i att jag blir sur på att inte få vara så speciell och titta på saker som bara jag vill se, utan ska vara så himla mycket en i mängden. Jag hatar alla som trängs runt omkring mig och då borde jag ju hata mig själv också. Så sant som det är sagt, jag ogillar stark turism.
Annars var glassen, kaffet, pastan och pizzan bland det bästa jag har varit med om. Jag blir nästan lite smålycklig när jag tänker tillbaka på det. Vi snodde med oss för mycket nutella och schampo vilket känns alldeles sådär fint när man tittar in i kylskåpet nu nästan en vecka senare.
Förutom det så har jag bara hunnit med att ha en del kvalitéts tid med kvinnorna i mitt liv och sedan lite smått börjat välja ny färg i mitt rum. Gladaste tjejen i staden, nu ska jag lämna in filmer och hyra nya. Det är ju helg helt plötsligt igen och allt jag känner för är att se på film och flytta in till min lillebror. Åh puss.
Vilken tur att det är precis det jag ska göra då.
Rom var turistigt. Kanske allt för mycket människor som skulle se samma saker som min familj skulle se, det slutar en aning i att jag blir sur på att inte få vara så speciell och titta på saker som bara jag vill se, utan ska vara så himla mycket en i mängden. Jag hatar alla som trängs runt omkring mig och då borde jag ju hata mig själv också. Så sant som det är sagt, jag ogillar stark turism.
Annars var glassen, kaffet, pastan och pizzan bland det bästa jag har varit med om. Jag blir nästan lite smålycklig när jag tänker tillbaka på det. Vi snodde med oss för mycket nutella och schampo vilket känns alldeles sådär fint när man tittar in i kylskåpet nu nästan en vecka senare.
Förutom det så har jag bara hunnit med att ha en del kvalitéts tid med kvinnorna i mitt liv och sedan lite smått börjat välja ny färg i mitt rum. Gladaste tjejen i staden, nu ska jag lämna in filmer och hyra nya. Det är ju helg helt plötsligt igen och allt jag känner för är att se på film och flytta in till min lillebror. Åh puss.
Vilken tur att det är precis det jag ska göra då.
25 juli
När jag precis landade efter Krakow så kände jag inte dirket något sug efter att packa om väskorna och åka igen. Men ju mer jag har börjat vila upp mig och tränat en del och bara känner mig bättre så är jag återigen peppad på en resa. Rom kommer därför sjukt lägligt. Även fast den otroliga värmeböljan är till trots så hoppas jag på att det blir toppen. Se någonting nytt, äta glass och ha det trevligt. Det känns inte som att det kan bli bättre just nu. Så om tolv timmar så lämnar bilen min väg och vi åker till flyget, det känns fint.
Även fast jag nu har börjat vänja mig vid mina ändå kvinnor i livets konstanta närvaro och det är dom jag kommer sakna under mina fyra dagar som bortrest. Gårdagen slutade med en underbar tre rätters middag kompinerad av Linnea. En snärre lycka över att hinna träffa henne ett tag innan vi åker åt olika håll igen. Trevligt sällskap och god mat som sen drog oss iväg till Frida för fest. Vi hade kul men åkte hem tidigt, vilket visar på våran mognad och relation till varandra.
Jag kan inte släppa mina otroligt höga planer inför terminen, mina ambitioner ligger nog lite över min fysiska kapacitet. Men jag kommer att göra det yttersta för att få det att fungera, och lägga ner mer tid på cirkus än jag gjort tidigare. Det kommer nog att löna sig i det långa loppet.
Och nu ska jag springa, trots värmen.
Även fast jag nu har börjat vänja mig vid mina ändå kvinnor i livets konstanta närvaro och det är dom jag kommer sakna under mina fyra dagar som bortrest. Gårdagen slutade med en underbar tre rätters middag kompinerad av Linnea. En snärre lycka över att hinna träffa henne ett tag innan vi åker åt olika håll igen. Trevligt sällskap och god mat som sen drog oss iväg till Frida för fest. Vi hade kul men åkte hem tidigt, vilket visar på våran mognad och relation till varandra.
Jag kan inte släppa mina otroligt höga planer inför terminen, mina ambitioner ligger nog lite över min fysiska kapacitet. Men jag kommer att göra det yttersta för att få det att fungera, och lägga ner mer tid på cirkus än jag gjort tidigare. Det kommer nog att löna sig i det långa loppet.
Och nu ska jag springa, trots värmen.
22 juli
Krakow i precis hela mitt hjärta, äventyr och vidgade vyer.
Orange hostel med frukost på köpet, i och för sig nutella och vitt bröd. Men ändå ganska glada tjejer i alla fall. Utom Elin som inte klarar av sånna saker på morgonarna. Första natten dräller vi in på hostelet vid tre, trötta efter flygresan. Vi hinner inte mer än somna innan våra romskamrater kom in. Brittiska pojkar som endast kunde spraya axe och vara pubertala. Trodde vi ja, stela konversationerpå våran finaste engelska. Men ju närmare kvällen det blev desto pratigare blev vi alla, det slutade med att vi gick ut och dansade oss totalt svettiga och jag somnade med Annie och Emma i min säng.
Dagarna flög fram och vi dansade hur mycket som helst och drack öl. Barhäng och girls night out. Konst utställning i en bunker och gigantiska glassar och god latte på det. Vi njöt i fulla dra trots att vädret kanske inte alltid var det allra bästa.
Britterna åkte hem och vi bildade oss kontakter hos befolkningen istället. Vi gjorde misstaget att ge dom ett nummer så vi blev nästan aldrig av med dom, men med våran otroliga engelska klarade vi oss fint. Dom pratar inte allt för bra engelska i Polen så vi kunde överglänsa alla.
Erik, Leo och Noah gjorde oss sällskap nästan hela våran vistelse genom att hela oväntat dyka upp i Krakow. Till Emmas lycka, äntligen kunde de återförenas i ett otroligt vackert moment mitt på det stora torget i innerstaden. Jag tyckte i alla fall att det var fint, känslorna flödade.
Mycket har hänt, och jag kommer aldrig glömma hur fem flickor springer med en gigantisk pizza för att hinna med bussen till flygplatsen. Bitchar loss totalt men återförenas genom att gråta lite och tillslut skratta hysteriskt åt vårat beteende mot varandra. Det finns inget bättre.
Ni är föralltid mitt hopp och min helande tröst.
Orange hostel med frukost på köpet, i och för sig nutella och vitt bröd. Men ändå ganska glada tjejer i alla fall. Utom Elin som inte klarar av sånna saker på morgonarna. Första natten dräller vi in på hostelet vid tre, trötta efter flygresan. Vi hinner inte mer än somna innan våra romskamrater kom in. Brittiska pojkar som endast kunde spraya axe och vara pubertala. Trodde vi ja, stela konversationerpå våran finaste engelska. Men ju närmare kvällen det blev desto pratigare blev vi alla, det slutade med att vi gick ut och dansade oss totalt svettiga och jag somnade med Annie och Emma i min säng.
Dagarna flög fram och vi dansade hur mycket som helst och drack öl. Barhäng och girls night out. Konst utställning i en bunker och gigantiska glassar och god latte på det. Vi njöt i fulla dra trots att vädret kanske inte alltid var det allra bästa.
Britterna åkte hem och vi bildade oss kontakter hos befolkningen istället. Vi gjorde misstaget att ge dom ett nummer så vi blev nästan aldrig av med dom, men med våran otroliga engelska klarade vi oss fint. Dom pratar inte allt för bra engelska i Polen så vi kunde överglänsa alla.
Erik, Leo och Noah gjorde oss sällskap nästan hela våran vistelse genom att hela oväntat dyka upp i Krakow. Till Emmas lycka, äntligen kunde de återförenas i ett otroligt vackert moment mitt på det stora torget i innerstaden. Jag tyckte i alla fall att det var fint, känslorna flödade.
Mycket har hänt, och jag kommer aldrig glömma hur fem flickor springer med en gigantisk pizza för att hinna med bussen till flygplatsen. Bitchar loss totalt men återförenas genom att gråta lite och tillslut skratta hysteriskt åt vårat beteende mot varandra. Det finns inget bättre.
Ni är föralltid mitt hopp och min helande tröst.
