moaj

Hejsan!
Denna dag hade vi för ovanlighetens skull sovmorgon. I och med detta tog jag tillfället i akt att titta på Dr Phil på morgonen samtidigt som jag åt en stadig frukost. Det var mycket uppskattat och jag åkte tillslut till skolan. 
På vägen mellan bandhagen och slussen åkte jag med Emil som jag inte träffat på jättelänge. Han var glad och trevlig som vanligt. I slussen lämnade jag honom och hoppade på tåget mot norsborg, precis när jag går på tåget kommer Simon på, vi hälsar och sätter oss mittemot varandra men säger i princip ingenting på hela resan.
Istället läste jag ut Ingen människa en ö av Louise Boije af Gennäs.
Den var bra och trevlig, gjorde mig dock ibland lite deppig och nere.

När jag kommer till skolan träffar jag en otroligt kissnödig Elinor och vi springer mot en toalett. Den smarta tjejen hade glömt bort att vi hade sovmorgon och fått tillbringa morgon på McDonalds.
Vi började med matte då sjuksyster kommer in och påpekar att ingen har varit hos henne ännu fast att vi hade tider. Jag kom då på att jag bytt dag med Elin och det var jag som skulle vara där. Vägde och mätte mig, jag var precis så lång som min mamma alltid tror. Så en centimeter har jag allt växt.

Vi hade inget samhälle utan gick direkt och åt mat, det kändes för tidigt för att åta men lite gick ner i alla fall. Vi åkte med bussen till hallen för att träna och jag började med jonglering. Vi var tvungna att stå hela lektionen med tre käglor någonting som jag absolut inte kan, så det var lite som svag tortyr.
Sedan hade vi i alla fall handstående som alltid på tisdagseftermiddarna. Det gick väl sisådär och jag hade lite små ont i huvudet efteråt. Lite för mycket blod i skallen skulle jag tro. 
Istället för improv så hade vi strech med Thierry, det var bra och jag kände mig verkligen utstrechad efteråt.
I lugn takt tog jag en dusch och åkte in mot stan. Där träffade jag Annie, Elin och Hilena. De satt och fikade men vi gick ganska direkt iväg eftersom jag och Annie skulle gå på bio med hennes klasskompis Alexandra.

Filmen som heter Hallam Foe, gjord av regisören David Mackenzie var strålande. Den var vacker, snygg och välgjord. Från ingenstans så kommer även Mackenzie i egen hög person och svarade på lite frågor och tog emot publikens aplåder. Den här filmen är verkligen en feel good film som alla borde se. Verkligen att rekomendera!

Får avsluta dagen med en bild från filmen. Jamie Bell (killen på bilden) spelade otroligt.





Hej då!