moaj

Jag skrev och skrev och skrev.
Sen kändes allting bara... tomt.



hej gotland.

Jag har nästan helt tappat dagsbegreppet. Men idag visste jag att det var fredag och det kändes lite småhelg sådär. Solen strålade när jag gick upp så jag solade ett tag och sen duschade.

Eftersom att Gotland bara kommer närmare och närmare så var det nödväntigt att köpa en ny bikini och solkrämer. Bror min skulle ha shorts och vi skulle äta lunch med våra kusiner, mor och morfars dam Eivor. Det är äntligen så varmt så man kan känna sig halvnaken mest hela tiden. Vi åt lunch i Kungsträdgården och sen åkte vi till Medborgarplatsen för att möta upp morfar och även träffa Linnea en snabbis.

Vi åt glass och gick sen hem till morfar för att titta gymnasieintagningen. Min kära Linn kom in på cirkusgymnasiet och ska börja den 18 augusti och jag är mer peppad än jag någonsin har varit. Det kommer att bli helt galet underbart att ha hemma där. Jag kan nästan inte vara gladare än jag är nu. Åh va underbart.

Vi lånade morfar och Eivors cyklar och cyklade ner till Årstaviken och tillbaka till Slussen, det var så underbart mysigt och det fanns fik längst med vägen där vi ska ta en fika när jag kommit hem från Gotland. Vi ska även tillbringa några nätter hos morfar när han är borta i Borås hos Eivor i en månad vilket ska bli mycket värt. Mitt i söder och nära till allt, det kan nästan inte bli bättre. Nu jag har äntligen vågat fråga honom och han var mycket positiv. Han oroade sig för att det inte var renbäddat i sängarna charmig som han är.

Imorgon är dagen som jag väntat på hur länge som helst. Jag ska träffa Lisa, åh bästa käraste Lisa. Som har varit borta så länge så jag nästan glömt bort hur hon pratar. Jag blir alltid så rädd då för jag är rädd att glömma bort folk. Även fast jag någonstans vet att det inte kommer att hända.

Sen kommer Arvid hem och kommer att vara trött. Vad han än säger så kommer jag att ta min racercykel till hans hus så fort han har kommit hem, synd men det finns inga val i denna fråga.

Åh jag är pepp.

För att citera allas våran man, Jonathan Safran Foer:
Varför är de mest plågsamma sakerna alltid elektromagneter?

Jag har alltid undrat varför man tänker mest på det man helst inte vill tänka på. Som alla gånger man ska sova och alla fel man gjort bara snurrar runt, runt, runt. Varför tänker man på någonting trots att det gör ont frågar han. Och jag kan tänka mig att det mestadels är han som har svaret.

Varför inte göra ett vapen som inte kan avfyras om man känner ilska?
Skulle det vara bättre då?

Jag känner mig en aning fast.

Återigen som Mr Foer säger:

Sveklösa hälsningar
Moa

Midsommar var ju ändå helt underbart mysig. För grova vuxna och hur mycket mys som helst. Jag är nästan helt överväldigad. Lite smått sådär.

Jag saknar Lisa. Sen saknar jag Arvid.

Sen blir jag snart lite småflippad av att inte träffat mina damer på allt för länge, jag ska ta min snabba cykel nu och åka hem till Emma. Vi åker på söndag, vara hon och jag.

Men först kommer Lisa hem, och Arvid.

Midsommar närmar sig och det kanske skulle vara dags att börja tänka på vad man ska ha med sig till landet. Fär jag kommer stanna där ett tag och åh va mysigt det ska bli. Bara vädret blir lite bättre och jag har Fredrik och en massa böcker så kommer allt att gå fint. Sen kommer Arvid ut på midsommar också och det blir bra. Ännu bättre vore om han kunde ta sig hem nu, men Grekland är lite för långt bort, inte okej.

Jag sov länge idag efter att titta på sommarlovsmorgon med Lillebror. Annie kom förbi för att få bort alla sina hår på benen. Hon gnydde och småskrek lite om vartannat. Hon får ta och göra det där lite oftare så kommer hon bli nästan lika cool som jag snart. Jag önskar henne ett stadigt lycka till.

När vi fårr upp alla damer så tog vi min cykel till Willys, det nya stället att vara på. Vi drev runt där och fixade grejer dom skulle ha med sig till arvika och Emma och jag köpte en massa frukt. Pratade även en massa om värda saker och det kändes mycket bra.

Sen kommer steget att åka hem, jag hade världens idé om hur vi skulle åka. Men tyvärr så hamnade vi på motorvägen där vi absolut inte skulle vara, dessutom i fel riktning. Så vi var tvungna efter starkt övervägande gå över ett stort dike fyllt med vatten över en massa stenar. Med den kraftansträningen kom vi tillslut på rätt spår och kom hem i trygghet. Tacka livet.

Middag med familjen och nu så peppar jag faktiskt att cykla hem till Emma och titta på fotboll med en massa goda vänner och ha det trevligt. Inget fan av fotboll här inte, men ett stort fan av sällskap denna dag.

Puss.

När man väl är hemma från landet, känner att man måste komma ut lite, få se något nytt.

Jag har peppat hela morgonen, duschat, jag är så otroligt ren så ingen kan ana. Packat min väska till max och var förberedd på en cykeltur in till stan med snygga kvinnor. Precis när jag går ut genom dörren redo för världen så börjar det regna. Osäkerheten med vädret och en något opepp Annie så slutade med att vi beslutade att ta denna tripp imorgon. 

Så det blir väl ensamhet, te och Extremt högt och otroligt nära som får göra min dag istället. Ohoj va peppad jag är. 

På torsdag är det tillbaka till landet igen och baka bullar med Fredrik. Midsommar kan ju inte bli bättre.  

Jasså, så nu har Arvid pallrat sig iväg till Grekland, lite snyft på det.

Sommarlovet har verkligen börjat jättebra och det kommer förhoppningsvis bara bli bättre. Igår var den första riktiga sommarlovsdagen, då jag hoppade upp när Martin kom hem efter sin sista skolavslutning i Örbyskolan. Han var långt ifrån lika blödig som jag var när jag slutade sexan vilket var ganska tur. Med glädje tittade vi på hans cabarét och satte igång att baka kladdkaka, en tradition på skolavslutningar.

Den skulle vara inne i ugnen jättelänge och när den var klar så hade till och med Arvid vaknat. Fast då var skålen redan ren och allt var fixat och klart. Martin skulle vara med Josef så Arvid och jag åkte in till söder för att hitta grejer till hans Greklandsresa. Jag hittade dessutom en tröja som jag köpte och tittade lite på skor, mycket värd inhandling, välbehövt eftersom jag är i ett stort behov av nya kläder.

När vi sprungit runt på alla HM vi kunde tänka oss så åkte till till Linnea i Mårtensdal för att äta pannkakor. Där var Miguel, Simon (i smyg kallad Dogge) och Paul O'Brian. Efter trevligt sällskap och mycket snygga pannkakor så var vi tvungna att åka hem och packa eftersom att Arvid inte ens hade börjat. Det gick fort och tillslut hamnade vi hemma hos mig för att äta upp kladdkakan med min familj.

När det vart ganska sent så la vi oss för att titta på Juno. Den filmen peppar jag mycket mer nu när jag har hela soundtracket. Förövrigt så såg vi typ den snyggaste film på länge i tisdags kväll. Into the wild, jag är precis redan kär och den var galet snygg. Nästan för snygg, dessutom var soundtracket underbart och allt var bara bra. Alla som får chansen, se den!

Idag så kommer dagen tillbringas genom att boka Krakow och umgås med Linnea och Emma.

Puss.

Nu är det äntligen sommarlov, trots att det kännts som det ett tag nu. Jag känner mig inte precis lugnare och med belåten än förut utan bara precis trött och seg som hela veckan.

I måndags så vaknade jag upp hos Annie efter allt för lite sömn. För vi hade så mycket att säga och så lite tid så vi helt enkelt inte kunde vara tysta en sekund. Det var en trevlig kväll och när vi gick upp och åt frukost så hade vi ändå god tid på oss innan jag, Hilena och Emma skulle iväg till skolan. Tittade på sommarlovsmorgon för första gången och insåg att det var mycket ovärt.

Jag skyndade iväg till bussen och åkte till Liljeholmen. Tove hoppade på och vi hade sällskap till Hornstull där vi mötte resten av klassen och gick mot Långholmen. Där var en liten del av ettan och tvåan och vi hade en ganska mysig förmiddag. När vi kom tillbaka efter att ha handlat picknick så hade nästan alla gått men de som var kvar stannade ändå och solade hela dagen.

Emma och Johan kom också förbi en stund och det var mysig. Arvid var på väg och vi åkte till Vitabergsparken med Elinor efter att ha mellanlandat vid Frans helt i onödan. I vitan träffade vi Markus och la oss i solen och myste ett bra tag. Tills jag och Arvid åkte hem, han åkte och skejtade och jag åkte för att träffa Emelie och Elin och titta på niornas bal. Helt okej trevlig tillställning och Joel var brunare än jag någonsin sett honom.

Jag åkte hem, åt mat och sen kom Arvid för att sova. Vi somnade sent och jag gick upp tidigt. Det där med sömn är fett överskattat, i alla fall på nätterna. På grund av förkylning och för lite sömn så orkade jag inte med att gå till gympasalen utan åkte hem direkt och la mig för att sova. Elinor och Elise kom förbi en sväng och berättade hemlisar. Sen så sov jag lite till och nu så hoppas jag på att det ska bli en lyckad kväll med vänner och första kvällen på sommarlovet.

Puss.

Känn våran sorg över att ha lämnat Götreborg.

Hemkommen och full av kärlek, kärleksfull intimitet och bara hur mycket känslor som helst. Alla förändrades och vart precis så som jag ville att de skulle bli. Helt perfekt blandning av människor som kände precis samma sak. Ett för långt event som avslutades med en bilresa tillbaka till hotellet i den lilla bussen med precis hela klassen. Sjungandes och skrattandes tillsammans åkande genom Göteborg.

Vi kunde aldrig sluta skratta den natten, i alla fall inte jag och i alla fall inte utan att flytta över till Moas säng där jag stannade hela natten. Det var som en klassresa när man var tolv år, fnittrande åt alla som var lite för tighta och över att människor tror så roliga saker. Vi är bäst.

Liseberg och en helt underbar klass återigen. Det var varmt och mys i en park, volter och överskottsenergi precis hela tiden. En av det roligaste kvällarna på länge och en helt underbart mysig dag. Summeringen av detta blir att vi faktiskt är stört bra tillsammans och blir bara tightare och tightare. Gemenskapen på ett annat ställe och att veta exakt vart man har alla och att alla är där var fint. Jag tycker om dom, mycket mycket.

Bilresan hem i en allt för öppen bil med tjutande vind och lite för mycket kyla. Jag kunde nästan inte sova en blund, trots endast fyra timmars sömn den natten. Som innehöll allt för mycket rimmande och lite för lite sömn, men det gillar vi faktiskt. För det var väldigt värt. När vi skilljdes åt de två gängen så vart det så mycket kramar som att vi inte skulle ses på evigheter, trots att vi alla ses på måndag. När vi var framme i Alby plockade vi ut lindansställningen och sen tog tunnelbanan hem till oss själva.

Eftersom att jag var sliten till tusen när jag kom hem, så sliten så jag nästan grät så somnade jag vid ett men Arvid. Efter att vi tittat på film. Efter att ha sovit i tolv timmar så vaknade vi utvilade och har ägnat hela dagen åt att titta lite mer på film och ska förhoppningsvis på Båtenfesten ikväll.

Fin summering av fina dagar.
Kärlek

Det känns inte som att det var den här morgonen som jag kastade upp Arvid vid sju så att han för en gångs skull skulle komma i tid till skolan. Jag lyckades i alla fall om jag får påpeka det.

Det känns inte heller som att det var idag som vi hade största städdagen av cirkushallen och jag var arg, jättejättearg mest hela tiden. Mellan alla småkakor, ostmackor och blaskig varm choklad. Inte känns det heller som att vi åker till Göteborg imorgon och är borta tills på fredag. För det kan jag inte säga tillräckligt många gånger.
Efter att vi slutade skolan runt halv två så åkte jag med mig själv in till stan för att inhandla en studentpresent till Lisa för att vi är bjudna på hennes mottagning imorgon. Eller jag menar faktiskt idag. En fin present blev det och jag hoppas att hon kommer att bli jätteglad, för personligen skulle jag faktiskt bli det.

Den här dagen har varit underbar på alla sätt och vis. Inte nog med att vi tillsammans hela cirkus åt en god middag utomhus vid en massa långbord tillsammans med våra tränare. Vi låg även i en hög med en massa soffor, madrasser och kuddar i en massa timmar och lyssnade på alla vackra ord treorna hade att säga om varandra. Jag blev helt rörd och så otroligt glad för att jag satt där jag satt. För jag skulle inte kunnat haft det bättre någonstans, alla tillhör där. Vid allt för många tillfällen så blev jag helt tårögd och rörd över att det finns så fina människor tillsammans.

Det var först idag som jag insåg att jag inte kommer att se de människorna som jag sett upp till mest det här året. Det kommer att bli så himla tomt att istället behöva titta på nya ettor som ska se på tvåorna som vi ser på treorna. De blir de nya fyrorna, och vad händer med fyrorna? Är de helt plötsligt femmor? Eller kommer vi inte att komma ihåg dom lika mycket längre?

Jag har alltid sett upp till den klassen, ända sen jag fick i åttan och de precis hade börjat ettan. Dom formade cirkus, trots att vi kom och stoppade hela incestgrejen så finns den fortfarande kvar efter allt som dom har gjort. Hur jobbigt det alltid var så kommer jag alltid att sakna de gånger som man går genom korridoren och blir uppfångad av fyra starka män som gör allt för att kasta en så högt upp i luften som möjligt, eller bara lyfta upp en så man inte har en chans att komma ner på marken igen. Jag kommer faktiskt sakna det.

Den här dagen kommer att vara bästa på länge, trots paniken över att jag inte har börjat packa en. Men det kommer nog sluta med att jag gör det inatt. För om en stund ska jag faktiskt krypa ner och sova, så man får några timmars sömn innan cirkus väntar.

Åh kärlek.