moaj

Och så vart det precis sådär fint som jag hade hoppats på att det skulle bli. Allt var bra och mysigt och bara helt enkelt bäst. Jag tycker så mycket och jag pratar desto mer, men om hälften av allt vi sa gick in så kommer det här att bli en kanonsommar. Jag fnittar, skrattar och det pirrar i min mage när jag matchmakear och kramas utan armar. När jag också kramas så hårt men det hjälper liksom inte, det gör inte mindre ont och man när liksom inte. Vi klarar nog det här du och jag, jag och du. Ganska bra faktiskt. Jag tycker om dig ganska mycket.

Du och jag och sommar lager. Nu är det över, ja över är det. Visade nummer, satte armhålorna, vart glad, sentimental och allt var så fint. Tömde mitt skåp, skrev ett brev och nu är jag sådär glad som man bara kan vara när man vet att man inte behöver studera på minst ett år. Helgen blir sådär fin som den bara kan bli när man får finbesök från kall och cirkusfestival nalkas. Känns som att allt är rätt fint nu, nu ska jag fortsätta vara glad och vara det en bra stund. Tack för att allt är bra.

Efter att ha känt sig sårbar, likgiltig, levande en stund nu så har jag övergått till att vara mig själv igen. Det känns bra eftersom det är så jag är van vid att vara. Nu är jag som vanligt igen, bara lite mer sängliggande och sjuk. Vilket suger. Tur att jag har herr likgiltig att samtala med och en underbar kräfta som kommer och ska titta film och krypa ner under mitt täcke nu. Jättesnart är han här och då blir det lite bättre allting. Jag förstår inte att det kan vara så lätt att få mig glad. När man sådär har vant sig vid att alltid sakna lite granna, så blir man glad för allt. Som goda cirklar istället för dåliga. Som hoppet om att kanske nästa helg bli lite bättre än andra.

Idag var världens finaste dag. Vid nio satt jag på Antons balkong. Där satt jag även igårkväll till tio med fina killar och te, men lite för mycket plugg. Idag var där så varmt så jag led. Sen gick jag till hallen, hade den finaste trapetslektionen på länge. Klarade dropp till armhålor och sen till händer. Jag åt lunch och hade kaffe date med Wes. Sen slutade en era, vi hade den sista akrolektionen på hela mitt cirkus cirkör liv. Vi grät lite i omklädningsrummet när det var slut. Jag förstår inte riktigt, jag är tom och uttryckslös. Sen gick jag hem i cykelbyxor och linne, det var för varmt. Linnea gjorde min kväll när det var 23 grader och klockan var sju så möttes vi för att mysa och prata och dricka kaffe. Lisa kom också och jag hade det så fint som jag skulle kunna ha det just idag. Tack för den, jag är ganska glad trots att jag är tom. Nu ska jag berätta allt jag vill berätta för en bra pojke. puss

Det blåser i mitt hjärta och det har inte blåst där på hur länge som helst. När jag har brunare ben och mer fritid så kan vi ju hoppas på att det är slut på ostighet och mailkonversationer. För det pirrar i min mage och min energi riktas åt ett annat håll än alltid. Jag vill säga massvis men orden tog slut. Det känns konstigt för dom har en tendens att aldrig göra det. Jag borde nog sova lite nu, för många timmar av tjejsnack, glass och te tär på mig. Men oj så jag behövde det. Tack och puss.

Lite som en vulkan i bröstet som spottar ut aska. Kanske för att jag inte hade några förväntningar alls och hade inte räknat med att det skulle bli såhär. Lite sådär småtomt. Allt har gått i ett i en vecka nu och när lugnet sprider sig så svider det lite. Men det går väl det med får vi väl hoppas. Jag har i alla fall fått mig en ny vän, tack för det.

Glad tjej, nöjd tjej, prillig tjej. Lite bitter över att kvällen vart för livad och bannorna haglade. Men också en glad tjej, fnittrig liksom. Tack vare breda dialekter, skateboardramper och kompisar. Jag hade i alla fall en trevlig kväll.

Ja vad mer kan jag säga än att jag känner mig lika effektiv som ett passivhus. Det är precis det jag skriver min dunderuppsats om. Den som jag började på idag och som också ska vara klar idag. Jag gör nästan aldrig sådana här grejer som att börja med en uppsats i sista sekunden, men denna gång har jag lyckats. Undra om det beror på att jag springer runt i fnitterhimmlen och kan inte sluta fnittra åt småsaker och gillar livet helt enkelt. För det vart en rätt trevlig helg med föreställningar som fick mig att skratta och föreställningen som fick mig att skaka av gråt tills det inte fanns någonting kvar av mig. Det vart även öl på hydro, det var trevligare denna gång än sist. Sovsällskap Linn och mysprat i evigheter, all kärlek åt henne. Eller så är det bara att jag vet att det är två dagar i skolan sen är det grillning på min balkong med finaste kompisarna som jag vet. Eller att jag vet att jag slutar efter lunch imorgon och ska råplugga med en bra vän hela eftermiddagen. Eller att det är två veckor kvar till betygen sätts och bara fem dagar tills våran skiva. Bra update av mig faktiskt. 
puss

Nöjd, löjligt överbetald tjej med huvudverk. Snart väntar lite mera jobb. Jag gillar hur jag låter min ledighet gå över i någonting mycket bra. Känns som att jag verkligen borde ha pluggat mer men kom igen, jag har gjort massvis med saker och vart mycket duktig. Pappa kommer nu hem med en överdrivet dyr gitarr till lillebror som konfirmeras imorgon! Wow. Nu ska jag återgå till TV och ingenting alls, i en stund till innan kylan och MER drickor väntar.