moaj

Jag kan liksom inte beskriva hur tiden bara verkligen springer iväg och imorgon är det april april. Hur kan det redan vara april. Efter att min armbåge hoppade ur led och tillbaka så har denna veckan varit en mysvecka för mig. Jag har kört mysstyrka umgåts med mina klasskamrater och bara varit den som alla tyckte synd om. Det har alltså varit en väldigt skön vecka. Imorgon så ska jag dessutom till doktorn med armen så min helg har redan börjat. Den började med en tidig middag på standen följt av fruktsallad och avokadomackor hemma i lägenheten. Det är så brutalt varmt nu så jag förstår inte riktigt hur jag ska klara att träna i detta. Men det får väl gå då. För det är ju faktiskt ganska kul!

puss.

P.S jag läser den finaste och bästa boken jag läst på länge, Fågeln som vrider upp världen. Bäst!

Vi gick ner till affären idag och köpte glass som vi åt i solen på en bänk och tittade på Barcelonas utsikt. Vi tittade på hela staden och var lite bittra för att den billiga affären hade stängt så vi inte fick någon läsk till maten som vi skulle äta uppe på berget. Men vi hade kaffe och åkte hissarna upp och mysde i solen ett bra tag, jag läg sen kvar ensam för Petter gick hem efter en stund, läste bok och hade inga strumpbyxor på mig. Kavlade upp klänningen så långt som det gick och solade dessutom magen. När jag gick hem så läste jag klart Montecore en unik tiger i solen i vårat fönster med solglasögon och bara klänning. Nu har jag ett rött bröst och soltungt huvud. Det är mars och jag är faktiskt väldigt glad idag. Imorgon ska vi nog gå till stranden för att ha en lika fin dag som idag.

puss för det.

Nu har det alltså hänt. Det är redan mitten på mars och Petter har sagt upp sig. Detaljer vet jag ingenting om, bara spridda förvirrade sms som landade i min inkorg när jag precis höll på att förklara för Johannes hur det kändes att vara jag just i den stunden. För jag hade på mig ett par uppkavlade tights, ett linne och en t-shits som var kort men stor och jag satt och kisade mot solen och bara kände hur fräknarna ploppade fram som kantareller i skogen när det har regnat mycket. Det luktade dessutom precis som det gör när man är på solsemester med familjen och man ska gå upp tidigt för att lägga sin handduk på solstolen vid havet för att få en så bra plats som möjligt. Men istället för att gå tillbaka till sin hotellsäng som somnar man om på solstolen med solglasögon och en ipod i öronen. Det luktade precis som dessa ögonblick i livet. Inte nog med att jag fort kom på att detta vara var en vanlig dag, jag kom på att klockan var nio och det var i mitten av mars. Vilket innebär att vi har tre månader på pricken kvar tills jag slutar i den där skolan. Då jag ska klara av att göra 5 chins, prata spanska som ett rinnande vatten och dessutom ha tillbringar många timmar i solskenet som finns i den här staden. Jag är trött och sliten men glad och lycklig, nu har jag ju dessutom ett internet också.

puss för att det är mars.