3 april
Pigga, glada, peppade dag.
Trots att jag somnat senare än jag borde alla dagar den här veckan så har jag inte kännt av det alls utan snarate varit mer pepp än någonsin. Bara grejen att jag och Elinor stannar kvar en halvtimme efter att vi avslutat vårat styrkepass och tränar mer styrka säger ju ganska mycket. Men man kan ju kanske inte bli annat än peppad när Martin och Johannes är ens bästa coatcher. Ska man biffa så ska man väl, eller ska jag verkligen det? Skona mig ifrån det igentligen, men det är nog ingen risk. Stark och frisk ska man vara, än så länge har det ju gått bra.
Skolan gick hyffsat smärtfritt, datorkunskapsprovet visade sig ha gått bättre än jag väntat mig och jag börjar nästan avguda sättet Behzieboy rättar på. Det visar sig alltid vara till min fördel i båda dator och matte. Eller så har jag bara en sånn ofantligt talang i båda ämnena vilket jag verkligen starkt tvivlar på.
Jag läste bok på bussen tills jag blev smått illamående, då var det inte lång väg kvar. Gick hem från Högdalen och tog det lugnt. Emma tog sin cykel och kom förbi. Hon skulle springa på mitt rullband och ägna lite tid åt att plugga. Det gjorde vi tillsammans med min bror och jag fortsatte plugga efter att hon gått. Det är alltid lika trevligt när hon spontant kommer förbi och gör ingenting med mig i några timmar. Sponatnitet är alltid lika välkommet i mitt hus, ni casa es su casa.
Nu ska jag koka en kopp te och krypa upp framför världens bästa Roswell High. Äntligen har min Lovefilm-pausning stoppats och jag har fått nya filmer. Det enda oroveckande är att jag har hyrt en massa filmer som ska vara inlämnade på lördag och ner ska jag titta på dem? Helgen får väl helt enkelt handla om film.
Imorgon blir en underbart mysig dag men frukost fika med mina sötaste klasskamrater och sedan muséum med klassen. Lugnt och skönt och inga riktigt lektioner. Nu vill jag verkligen koka te, så hejdå.
Trots att jag somnat senare än jag borde alla dagar den här veckan så har jag inte kännt av det alls utan snarate varit mer pepp än någonsin. Bara grejen att jag och Elinor stannar kvar en halvtimme efter att vi avslutat vårat styrkepass och tränar mer styrka säger ju ganska mycket. Men man kan ju kanske inte bli annat än peppad när Martin och Johannes är ens bästa coatcher. Ska man biffa så ska man väl, eller ska jag verkligen det? Skona mig ifrån det igentligen, men det är nog ingen risk. Stark och frisk ska man vara, än så länge har det ju gått bra.
Skolan gick hyffsat smärtfritt, datorkunskapsprovet visade sig ha gått bättre än jag väntat mig och jag börjar nästan avguda sättet Behzieboy rättar på. Det visar sig alltid vara till min fördel i båda dator och matte. Eller så har jag bara en sånn ofantligt talang i båda ämnena vilket jag verkligen starkt tvivlar på.
Jag läste bok på bussen tills jag blev smått illamående, då var det inte lång väg kvar. Gick hem från Högdalen och tog det lugnt. Emma tog sin cykel och kom förbi. Hon skulle springa på mitt rullband och ägna lite tid åt att plugga. Det gjorde vi tillsammans med min bror och jag fortsatte plugga efter att hon gått. Det är alltid lika trevligt när hon spontant kommer förbi och gör ingenting med mig i några timmar. Sponatnitet är alltid lika välkommet i mitt hus, ni casa es su casa.
Nu ska jag koka en kopp te och krypa upp framför världens bästa Roswell High. Äntligen har min Lovefilm-pausning stoppats och jag har fått nya filmer. Det enda oroveckande är att jag har hyrt en massa filmer som ska vara inlämnade på lördag och ner ska jag titta på dem? Helgen får väl helt enkelt handla om film.
Imorgon blir en underbart mysig dag men frukost fika med mina sötaste klasskamrater och sedan muséum med klassen. Lugnt och skönt och inga riktigt lektioner. Nu vill jag verkligen koka te, så hejdå.
Kommentarer
Trackback
