moaj

Nu är klassen hel och fullbordad. Till och med med tillökning. Det är fina tider och dagen har tillbringats helt i Hallen.

Det säger jag inte nej till och jag älskar allt som resar tankarna just nu, och det kan jag säga att cirkus gör. Hannah har lärt mig springa på linan så jag gör inget annat än tränar på det. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, med Hannah som står och peppar och berättar precis vad jag gör för fel. Jag kan vara se plattan på andra sidan och inte ge upp. För det är vid sånna här tillfällen som man bestämmer sig för att inte ge upp.

Man måste prioritera och se frammåt. Ganska långt fram, men jag älskar all hjälp och allt stöd som bara allas närvaro ger. Jag bara älskar att få en kram utan anledning, eller bara för att jag behöver det.

Klassen är återigen återställd.