moaj

Trots att detta är en film på tre timmar så tappar man aldrig fokusen och den blir aldrig seg. Den trollbinder en hela tiden och händelserna är för många för att räknas.

Det är en döende man vars sista önskan är att få träffa sin son, det är en kvinna som drogar, det är en polis som inte kan hitta sig själv, en lite pojke som är ett geni. Man kan inte säga vem som spelar huvudpersonen på grund av att alla roller är viktiga. Det är alla tillsammans som leder till en helhet. Att se hur människors öden flyter ihop till en historia.

Hela tiden kommer det visdomsord och moral. Hur alla händelser går runt i ett evigt kretslopp.

Även fast det var många historia i en salig blandning så lyckades man lätt hålla isär händelserna och det vart aldrig rörigt. Det är värt att ta sig tiden att se den på grund av att den är fylld av känslor och uttryck som är fantastiskt gestaltade.

Under hela filmen så är allt realistiskt, ingenting blir märkligt mer än slumpen. Men den är alltid märklig. Sen kommer det en grotesk scen där det regnar grodor, ingen frågar sig varför det regnar grodor. Men det för samman alla de som behövde varandra och det kanske blir realistiskt, jag vet inte riktigt. Se den i alla fall.