2 maj

Åh, jag peppar, jag taggar, jag är hyper och speedad.

7-fingers underbara Traces väntar och jag sitter här och gråter till titelmusiken. Helt fruktansvärt underbart. Sen kollar jag på bilder från GAS och lyssnar på Cocorosie och Life's a Gas och det vart lite jobbigt. För trots att jag grät varenda dag i två veckor så var det så värt det och vi vart en snygg klass.

Vi är en ganska snygg klass, vi ska bli bäst, det ska vi visst.

Linn och Annie ska med ikväll, tur för dom. Jag hoppas inte dom blir besvikna och ledsna, jag kommer i alla fall vara helt fylld av lycka. Sen kollade jag på Mishans bilder på facebook. Våra hjältar, dom som får oss att vilja fortsätta och ställa ännu högre krav på oss själva, jag hoppas att detta kan få mig att bli så peppad så jag klarar av mina mål. Jag måste sätta ihop ett trapetsnummer.

I'll never find someone quite like you
again
I'll never love someone quite the way that I
loved you

Så kär så kär så kär.
Lite frälst också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0