3 januari

Igår så kom Moa hem till mig sådär vid halv elva för att dricka lite te. Man har aldrig tillräckligt mycket att säga till Moa, jag tror nog att jag skulle kunna sitta med henne och prata om allt och ingenting precis hur länge som helst. När jag tänker efter så klarar jag egentligen inte av att inte få prata om allting med någon som henne hela tiden, det behövs så himla mycket i mitt liv och jag är överlycklig att hon finns.

Efter några mackor och väldigt många koppar te så låg vi i min säng och tittade på vänner och bara var. Anton kunde inte sova så jag höll honom sällskap och efter en och en halv timme så hade Moa somnat och jag kom på att jag kanske borde göra samma sak, så efter god natt till Anton så fick jag tillslut somna till Moas andetag. Vilket faktiskt är bland det trevligaste jag vet.

Idag har jag ont i en höft, faktiskt hur ont som helst, men det fick jag efter en långpromenad med mor och far och efter det en välbehövd dusch, jag är till frid med mig själv och ska snart ta tag i det som kallas skolarbete och mitt liv. Jag har mer än en vecka kvar av lovet och det ska bli så himla skönt. Trots att jag redan börjar få cirkus och EsC07 abstinens så känns det bra att sakna det ett tag till innan allt börjar igen. Den här terminen kommer att bli den bästa jag någonsin har varit med om. Paris gånger två och världens bästa föreställning ska vi göra.

puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0