moaj

Nu så ska jag alltså gå från 12 grader plus till kanske 9 grader minus, känns som en omställning faktiskt. Men det känns också som att jag är den gladaste tjejen i stan, för min barndomsdröm som jag har haft sen jag var åtta år ska bli verklighet, jag har nog ändå inte riktigt förstått det än. Trots att jag är lite efter i min packning för att jag är för disträ för att bry mig om packning när det är åttonde gången i år jag åker utomlands så känns allt fint, om fyra timmar åker pappa och jag iväg, Norge och Narvik vi kommer strax. Jag är glad.